Falk

Jag är duktigt! jag bloggar igen. Men det beror mest på att jag har tråkigt. För tro inte att jag har nåt kul att skriva om.

Dagen idag var inte så hemsk som man skulle tro. De 7 timmarna gick faktiskt ganska fort. Fick tillbaka kemiprov idag. Hade 21 poäng av 24. Jag är nöjd. Men det var många som hade alla rätt. Men orka va sån pluggis som dom är.

Det värsta med dagen var att jag hade sån fuckin jävla skit mensvärk så jag itne visste vart jag skulle ta vägen. Det är det absolut värsta som finns, verkligen!

Men nu mår jag bra :D

tjing!

Jag sitter just nu i skolan. Klockan är 09.12. Jag börjar om 18 minuter. Ingen i min klass är här. Det är tråkigt. Jag åkte med min bror till skolan. Han skulle till jobbet. Och det regnar så jag ville inte cykla. Så de så.
Om 7 timmar slutar jag. 7 hela timmar i skolan. Hoppas det blir en bra dag.
Det är mörkt ute. Känns som höst. Fast det är vinter? Det är iaf första advent på söndag för er som inte vet det. Jag längtar till helgen. Och så längtar jag efter nån jag känner. Det är tråkigt att vara ensam.. Nää, jag tror nog att jag ska gå på upptäcktsfärd nu.

So long 

Innan satt jag och tänkte att jag skulle skriva blogg idag, och att jag ville skriva nåt kul i bloggen. Nåt kul om min dag. Men alltså helt seriöst, dagen idag har varit död. Jag har varit död - tror knappt jag skrattat på hela dagen. Men ibland har man sånna dagar. Döda dagar. Tur att dom inte inträffar så ofta.

Alltså, jag är rädd för flygplan. Det har jag alltid varit. Inte det att jag är rädd för att just flyga, det är inte värre än att åka bil ju. Men, ljudet av flyglpan skrämmer mig. När jag var liten och hörde flygplan så trodde jag alltid att dom skulle störta på huset. Förresten jag kom på att jag är nog bara rädd för det när jag ligger ensam i sängen och ska sova typ.. Anledningen till att jag kom att tänka på det här med att jag är rädd för flygplan är för att igårkväll så flög det förbi flygplan, och det dånade HÖGT, riktigt högt. Och länge. Jag bor verkligen perfekt här, nära flygplatsen. Men jag kom iaf att tänka på när jag blev så rädd för att flygplan att jag nästan började gråta (okej, skratta om ni vill men sån är jag). Och nu skulle man kunna tro att jag kanske var 5 år när detta hände. Men sanningen är den att det faktiskt inte är alls så längesen. Det är faktiskt så inte längesen att jag bodde i detta huset, för er som vet hur länge jag har bott här. Och nu till själva händelsen: Det var såhär att jag väcks på morgonen att ett fruktansvärt dån. Jag visste att det var ett flygplan, och jag visste att nu, NU kommer det verkligen att flyga in i huset. Jag var säker. Det var typ en meter från huset när jag vaknade. Jag satte mig upp med ett ryck och var på väg att springa ner till mamma på undervåningen, och började tänka att vi måste gömma oss i källaren osv. Men innan jag hann springa ner så hör jag hur ljudet långsamt tonade bort. Jag satt kvar i sängen en minut innan jag gick ner till mamma. Jag skakade i hela kroppen. Och var skitnära att börja lipa. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv.
Usch, jag hatar flygplan!

Jag har shoppat med mamma idag.. röd/vit-randiga leggins, gula knästrumpor och en gosedjursapa.. tyvärr så tänker jag inte säga vad jag ska ha det till, för ryktet kan spridas. Berättar om en vecka och två dagar. Om ni inte kommer med rätt gissning om vad jag ska ha det till (Ni som vet får inte gissa;)).

Det var allt från mig just nu

tjarååå

Det är den 18/11 idag. Den elfte november. Skojar bara, den artonde november. Det är 2 veckor till december. Och, vet ni vad, vi satt på altanen och åt lunch. Det var varmt på altanen. I november. I mitten av november. Det är nåt som inte stämmer..

För tillfället, alltså just nu när jag sitter här vid datorn, så finns det en sak jag verkligen stör mig på. Och det är att 50% av alla tjejer, dvs de som är fjortisar/wannabefjortisar/nåt annat, skriver texten till Apologize i sin bilddagbok. Ofta dom menar det. Möjligtvis att 0,001% av dessa verkligen tycker det är för sent av nån att komma och säga förlåt..men orka att alla skriver så. Bara för att låten är/var bra (?). Och för att dom vill passa in.

Nu när vi ändå är inne på det här med musik och låttexter så kan ni inte säga emot mig när jag påstår att musik är världens bästa uppfinning. Musik kan framkalla så mycket känslor att jag inte kan skriva ner det jag vill skriva med tillräckligt mycket känsla för att det ska ge musiken en värdig hyllning. Det skulle krävas en låt. Men jag ska göra mitt bästa.

Minnen är det första jag kan komma på som musik kan frambringa. Det är riktigt läskigt ibland när man får en flashback och nästan ryser. Alltså, jag kan inte sätta ord på det. Det är inte alltid den där känslan kommer heller, men ibland, ja då springer den förbi och påminner en om antingen bra eller dåliga saker. Ibland önskar man att man kunde spola tillbaka tiden och uppleva allt igen, eller välja en annan väg att gå så man slapp det där hemska minnet..

Självklart varierar det från person till person vad man gillar för musik, men jag tycker det är så heeemskt när man hör på radion och så säger dom "köp absolut hits 2007, och få musiken som spelas mest på radio". Vafan ska man med skivan till om musiken ändå spelas på radio? För att den är bra? Eller för att man inte har vett nog i skallen att förstå att musik som spelas på radio låter likadant, har samma budskap och spelas sönder för att det är en söt kille som sjunger. Och sedan ska man köpa skivan och spela sönder låtarna ÄNNU mer? Dessa personer borde verkligen se sig om i musikvärlden som är en enda stor djungel, och hitta musik som ÄR riktig musik. Musik som berör. Som jag sa innan, så varierar det såklart från person till person vad man gillar, men jag tror inte jag är ensam om att känna att där finns musik som verkligen kan få en till tårarna. Låtar som man kan känna igen sig själv i, eller som bara är så..så..obeskrivligt bra.
Musik är beroende framkallande, och jag är beroende.

/Falk

Mimmi: Här kommer falk på flygande fötter
(jag var väl glad eller nåt ;))
Adam: FLYGANDE FETTOT??
 
haha

And I blame this world for making
A good man evil
It's this world that can drive a
Good man mad
And it's this world that turns a killer
Into a hero
Well I blame this world for making
A good man bad

Novell av Kajsa:
"Mitt under fotbollsträning försvinner Frida och Kajsa helt plötsligt. Ingen vet var dom tagit vägen. Efter träningen, när Vican går in i omklädningsrummet, hittar hon Kajsa liggandes på golvet med ett skott rakt i tinningen. Frida är borta."

Ett medelålders par från norra USA längtade en kall vinter till värmen och bestämde sig för att åka ner till Florida och bo på hotellet där de tillbringade bröllopsnatten tjugo år tidigare. Mannen hade en längre ledighet och åkte därför ner en dag i förväg. När han checkade in upptäckte han att hotellrummet hade en dator och beslutade sig för att skicka ett mejl till hustrun. Han missade dock en bokstav i namnet. Mejlet hamnade hos en prästänka i Houston, som just hade kommit hem från makens begravning och skulle kolla om det kommit e-post med kondoleanser från släkt och vänner. Sonen fann henne avsvimmad vid datorn och läste på skärmen: Till: Min älskade hustru! Rubrik: Jag har kommit fram! Jag vet att du är förvånad över att höra ifrån mig. De har datorer här numera och man tillåts skicka mejl till sina nära och kära. Jag har just checkat in. Allt är förberett för din ankomst i morgon. Jag ser fram emot att träffa dig då. Hoppas din resa blir lika problemfri som min. PS. Det är verkligen hett här nere!




det är som om man skulle göra något som man inte kan göra..och kan man inte göra det så kan man ju inte göra det..och då gör man inte det..och det är det många som inte skulle göra.. alltså göra det man inte kan göra...
och varför jag skriver det här kan man ju också undra. men eftersom att jag kan göra det så gör det ju inget om jag gör det.

Dörrar med höga trösklar går man ej ut igenom...De kallas fönster

-Vill du ha en morot eller en selleri?
-Nej tack, jag är inte hungrig! ..HALLÅ, det där är ju chips!
-Jag vet. Jag ville försäkra mig om att du inte var hungrig!


Jag tänkte att jag skulle ha godisuppehåll fram till jul..tror inte jag kommer hålla det.

Ikväll blir det käka och aktiviteter hos kim. Förhoppningsvis en trevlig kväll.
Lugn helg, kan behövas faktiskt. yesyes.

Jag har absolut inget att skriva om.

Jag tänkte upplysa er om att jag har kass fantasi, och innan när jag satt i min ensamhet kom jag på den briljanta idén att i varje inlägg får ni slänga in en kommentar och helt enkelt säga vad jag ska skriva omi nästa inlägg. Allt för att jag ska slippa tänka själv (hoppas denna vilda chansning går hem hos folk).
Så, fram med idésprutan och var inte blyga ;)

För första gången i mitt liv kommer jag nu skriva ett blogginlägg på begäran. Alltså jag känner mig stolt över att iaf någon är intresserad av att läsa min blogg. Denna någon är erik, och frågan är om han möjligtvis kan vara lika uttråkad som jag är eftersom han så desperat bad mig att uppdatera. För ifall jag inte hade haft tråkigt är sannolikheten att jag skulle skriva ett innlägg nu ungefär lika stor som det är att få jatzy i sexor tre gånger på rad. Det här med sannolikhet och jatzy får mig osökt att tänka på skolan, och semester. Jag tänkte börja med skolan, och återkommer till semester lite senare.
Som de flesta vet så är det endast två, bara TVÅ dagar kvar att detta lov. (heter det "detta lov" eller "detta lovet"?). Sen drar skolan igång igen. Det är lite skrämmande att nästan halva gymnasietiden har gått. Och snart, eller ja, om typ 7 månader, så blir jag myndig. Och sen är det ett år kvar på gymnasiet och efter det så ska man veta vad man vill göra med sitt liv. Ofta man sitter här som 17åring och tänker: Ja, det där vill ja jobba med i 45 år av mitt liv. Nä, jag skulle inte tro det.
Jag måste faktiskt erkänna att trots att mycket är tråkigt i skolan så är det ändå som ett andra hem. Det är ju där man spenderar största delen av dagen, känns det som. Och det är där man träffar alla kompisar/polare/vänner/kamrater, you name it. (Nu skulle jag kunna öppna mitt hjärta och skriva ner allt jag tänker och känner, men det tänker jag inte göra. Inte här och nu). Och det är ju alla dom där människorna som får en att trivas så bra i skolan. Ett stort tack till er, jag hoppas att många (ifall det nu hade varit många som läser min blogg) känner sig träffade, =).

Mina kära läsare, jag tänkte skriva lite om kaniner. Jag har själv haft kaniner i mina yngre år. Dock endast på sommaren. Det känns lite grymt faktiskt. Får en liten kaninunge i början av sommaren, sköter om den bra i börjar, den växer och är inte lika gullig längre, man tröttnar och lämnar tillbaka den. Stackars kaniner!
Undra vad kaniner gillar att äta. Förutom maskroser. I somras gick jag runt och rensade gräsmattan på maskroser. Det skulle kunna leda till massmord. Något annat som skulle kunna leda till att kaniner dör är ju ifall man häller ut gift nånstans för att ta död på nån skit som man inte vill ha i trädgården. Så kanske en kanin kommer och käkar på det, och sen så..dör den. Det finns typ nån rolig historia eller nåt som handlar om det. Tyvärr har jag glömt den.
Jag har hört att man kan äta kanin. Vet inte om jag har gjort det själv eller inte. Ätit det alltså. Tror det smakar typ kyckling..kanske. Med en touch av maskros. Tänk om man äter en kanin som precis ätit av en maskros i någons förgiftade trädgård. Så blir jag förgiftad. Jag tror inte jag vill äta kanin.

Nu skulle jag kunna skriva lite om älgar, men det tänker jag inte göra, för det har tidningarna gjort så bra den senaste tiden så ni får läsa där istället.


- Heeeej, vad heter du då?
-  Jag heter Ebert och jag har en groda i fickan.


Jag orkar inte skriva om semester nu..kanske vid något annat tillfälle, vem vet.

punkt slut